Open Banking är ett ämne som det har varit omöjligt att undgå i diskussioner kring banking och fintech. Man kan säga att det finns en hype kring konceptet Open Banking, och många förväntningar i luften kring att förbättra kundupplevelsen, aggregering av finansiella data i realtid och betalningsbehandling.
Allt detta möjliggörs av ett integrationsgränssnitt (API) som stöds av EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2. Det finns nya aktörer på marknaden som möjliggör betalningsinitieringstjänster (PISP/PSP) och kontoinformationstjänster (AISP). Bankerna står inför ökad konkurrens inom fintech. Entusiasmen för att utveckla API:er har också varit på tapeten, eftersom de stora nordiska bankerna har meddelat att det finns hundratals utvecklare i deras Developer Portals.Innan jag påbörjade min nuvarande tjänst hos Nomentia arbetade jag i nästan ett årtionde i en stor nordisk bank med stora bolag, finansiella institutioner och institutionella kunder. Under dessa år var det uppenbart att en av de största skillnaderna i Finland, jämfört med de andra nordiska länderna, var populariteten hos och användningsgraden av så kallade multibanking-program. Det finns visserligen olika typer av multibanking-program och -lösningar samt standarder på europeisk nivå, till exempel EBICS. Men när man jämför populariteten hos dessa multibanking-lösningar och storleken på en total europeisk marknad med storleken och användningsgraden av sofistikerade program i Finland, så är Finland en av de mognaste marknaderna. Med multibanking-program menas i detta sammanhang en mjukvarulösning som används tillsammans med kundernas affärssystem och som kommunicerar direkt med bankerna via webservice-kanaler eller liknande host to host-lösningar.
Vilka konkreta och nya fördelar kan Open Banking faktiskt ge bolag? När man pratar om att möjliggöra betalningsinitiering med PISP:s för flera banker och samla finansiell data från flera inhemska och utländska banker samtidigt genom en och samma programvara, så kanske du tänker att det låter bekant? Särskilt finska specialister inom kassahantering kan undra varför det förs sånt väsen om Open Banking, då många stora- och medelstora företag i Finland har använt multibanking-programvaror och mellanprogramvaror som funnits tillgängliga redan sedan nittiotalet.
Open Banking handlar inte bara om Europas och Storbritanniens Open Banking-initiativ, eftersom liknande initiativ är på gång runt hela världen. Till exempel i Asien har det startats många olika fintechbolag som samarbetar med banker. Därför är fördelarna inte bara begränsade till Europa. Open Banking ger både lokala och internationella fördelar. En av de många fördelar som stora internationella företag kan få ut är tillgången till kontoinformation från banker över hela Europa genom avancerade API:er. Trots det, så behöver man ha åtminstone en knutpunkt för att kunna analysera, illustrera och lagra datan (till exempel ett system för kassaflödesprognoser). Ur betalningsautomatiseringssynpunkt är genomförandet av stora batcher av betalningar med omfattande nyttolaster troligen inte de bästa användningsområdena för Open banking; dessa kan hanteras effektivare med de multibanklösningar som redan finns på marknaden.
Med allt detta i åtanke ska man inte undervärdera framtiden för Open Banking. Men jag tror att genom att utveckla de nuvarande multibanking-lösningarna för affärsrörelser, så kan man sätta ramarna för framtidens användningsområden för Open Banking. Kanske kan den här eran ses som en början på Multibanking 2.0 med helt nya samarbetsmodeller och servicemöjligheter med en uppsättning av ny teknik.
Hur som helst har vi en intressant resa framför oss med Open Banking. Vi på Nomentia ser fram emot att effektivt använda de nya samarbetsmöjligheter som Open Banking medför, för att skapa innovativa tjänster åt våra kunder.
Asko Autelo
Solution Specialist and Project Manager
